Kategoriarkiv: Okategoriserade

Nu är det vår!

Idag har jag tagit årets första cykeltur, så nu är det vår. Skönt va? Jag cyklade till Söne kyrka i soligt vårväder för att sammanstråla med resten av kören och sjunga på en gudstjänst. Enligt appen Många sträckor små är det 3,5 km dit och jag sparade 0,5 kg koldioxid mot att ta bilen. Intressant nog visade det sig vara längre från Söne kyrka och hem, en halv kilometer längre närmare bestämt. Så jag har cyklat 7,5 km idag. Jo.

Magsjuka in da house

Natten till söndag kräktes Ivar en gång. Vi trodde först att det berodde på att han ätit en massa pannkaka till kvällsmat i kombination med en bedrövligt kraftig hosta. Han sov mer än vanligt på söndagen men var annars ok.

Vid lunchtid började jag kräkas. Jag trodde först att det var en oproportionerligt stor efterräkning till lördagens festligheter, tills kvällen kom och Jörgen blev rekorddålig. Då hade jag som väl var slutat kräkas. Om vi hade tajmat in våra magsjukor samtidigt så vet jag inte hur vi skulle ha klarat av att ta hand om Ivar.

Ivar har som väl är inte kräkts mer, men idag har han i det närmaste diarré. Han äter väldigt dåligt, och eftersom han var sjuk för en vecka sedan också så börjar han bli ganska smal. Hoppas att han får tillbaka aptiten snart!

Manicklar

Kommer ni ihåg manicklarna? Jag hade glömt dem alldeles men en tjej på gårdagens åttiotalsfest hade ett halsband av stora S-manicklar. Helt klart kvällens Madeleinekakeögonblick! Plötsligt kunde jag se kartan med H-manicklar i röd, transparent plast, som jag fick av faster Astrid och farbror Lars-Göran (tror jag), oerhört tydligt framför mig. My god, vad glad jag var över de där manicklarna!

Hur som helst, så här tjusig var jag igår:

20130303-200439.jpg
Det är kanske svårt att se på bilden men axelvaddarna ökar min axelbredd med en faktor två ungefär. Ursnyggt.

Jag hade glömt mobilen hemma, därav det korta, bildlösa inlägget igår – jag lade beslag på datorn några minuter på förfesten. Inte hade jag med mig kameran heller, men det togs kort med en annan kamera, så med lite tur kan jag snart visa hur omåttligt stilig Jörgen var. Han hade en fluffig frisyr som såg hemskt snabb ut, eftersom den liksom var strömlinjeformad, och så hade han vit t-shirt, jeans och kavaj i en svårdefinierad grön nyans, med uppvikta ärmar Miami Vice-style.

Resdag

20130223-175825.jpg
Idag åker vi bil. Snart är vi i Laxå och där ska Ivar få äta och leka av sig innan han och jag fortsätter att åka bil när det är läggdags för honom. Sent ikväll kommer vi äntligen att vara hemma igen. Jag längtar ihjäl mig efter Jörgen, huset och kissarna.

Förresten, om ni är hungriga i närheten av Vemdalen, så föreslår jag att ni stannar till på Bageriet på Centrumgatan 6 och köper stenugnsbakad pizza där. Så. Himla. Gott.

Mot Björnrike!

Det var jobbigare än jag hade räknat med att säga hejdå till Jörgen igår. Han tycker förstås att det känns konstigt och tråkigt att inte träffa Ivar på en hel vecka, och jag och Jörgen har inte varit ifrån varandra så länge på två år. Tänk vad man vänjer sig vid att vara tillsammans. Jag blev tårögd när vi stod i hallen och kramades alla tre och sedan lyssnade jag på en sorglig (eller snarare melankolisk) ljudbok i bilen. Ingen superbra kombination.

Hur som helst, idag är vi på väg till Björnrike, med osannolika mängder packning, och pappa har dragit upp värmen i bilen så att det finns risk att man kövnar. Det mesta är sig likt med andra ord, förutom att jag lyckades komma ihåg att ta med mig öronproppar så att jag eventuellt kan sova en stund.