Mot Björnrike!

Det var jobbigare än jag hade räknat med att säga hejdå till Jörgen igår. Han tycker förstås att det känns konstigt och tråkigt att inte träffa Ivar på en hel vecka, och jag och Jörgen har inte varit ifrån varandra så länge på två år. Tänk vad man vänjer sig vid att vara tillsammans. Jag blev tårögd när vi stod i hallen och kramades alla tre och sedan lyssnade jag på en sorglig (eller snarare melankolisk) ljudbok i bilen. Ingen superbra kombination.

Hur som helst, idag är vi på väg till Björnrike, med osannolika mängder packning, och pappa har dragit upp värmen i bilen så att det finns risk att man kövnar. Det mesta är sig likt med andra ord, förutom att jag lyckades komma ihåg att ta med mig öronproppar så att jag eventuellt kan sova en stund.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *